Gravity falls: säsong 1


Handling: Dipper och Mabel är två tvillingar som tvingas tillbringa sommaren och jobba på sin morbrors turist shop på ett litet ställe i Oregon. En sommar de förväntar sig ska bli tråkig blir allt annat än de när Dipper hittar en bok i skogen som avslöjar att staden har mer hemligheter än vad de kunnat ana.
Betyg: 8/10

Åh, kära Gravity falls . Fina fina fina serie som jag enbart hört gott om innan men som jag ändå var lite tveksam över av en ganska oklar anledning. Jag hade velat se serien ganska länge innan jag slutligen började se första säsongen. Efter att nu ha sett seriens första säsong kan jag med säkerhet säga att det verkligen är en kvalitetsmässigt bra serie som både har bra handling och fina karaktärer. Jag skulle ha älskar den här serien som barn men funkar fint att se även som vuxen. Serien har en ganska mogen ton vilket gör att den verkligen känns riktad som en serie som kan ses av hela familjen vilket jag tycker är kul och gör det hela väldigt njutbart.

Gravity falls bjuder på flera väldigt fina karaktärer men det är svårt att inte ha Mabel som favorit, vilken underbar individ hon är. Hon är en glädjespridare på sin högsta topp och serien vore inte alls lika fantastisk utan henne även fast jag verkligen gillar Dipper men let’s face it han är lite av ett nervvrak i många situationer så det är bra att också ha någon som ändå känns ganska långt ifrån honom samtidigt som de också har en jättefin syskonrelation.  Gillar också Mabel och hennes enorma kärlek till Waddles. Har man som jag suktat över att faktiskt ha en minigris som husdjur i så många år förstår man kärleken som är #LifeGoals, osv. why do you acting so cray cray 🎵. Jag ser mycket framemot nästa säsong som jag tror kommer fokusera lite mer på Grunkle Stan och hur Dipper och Mabel troligtvis får reda på att han döljer något vilket vi som tittare vet om även fast inte vi heller vet exakt vad hela grejen är än. Jättetråkigt att det bara finns två säsonger, men det ska ha varit ett val från serieskaparen då han tyckte att många serier höll på för länge och ofta tappade sitt grundkoncept vilket jag kan hålla med om förstås. Gravity falls kommer aldrig hinna bli dåligt på bara två säsonger så det är såklart bra men när något är bra så är det alltid skönt om det finns alla fall några säsonger på lager. Har ni sett serien och vad tycker ni om den isf?

Kommentera

Bojack Horseman: säsong 4


Handling: I den fjärde och antagligen starkaste säsongen hittills får vi följa Bojack i kampen att verkligen försöka utvecklas och mogna när han får reda på att han har en dotter.
Betyg: 9/10

Vilket mästerverk! Detta är inte en komediserie längre utan har verkligen utvecklats till en så otroligt fin och känslosam serie men inslag av den mörka humorn när den är som allra bäst. Jag har älskat samtliga säsonger av Bojack men den här säsongen överträffade ändå mina förväntningar och levererade verkligen något helt unikt. I de tidigare säsongerna har huvudfokuset alltid varit på Bojack själv, det är det fortfarande men det som stack ut lite i jämförelse med tidigare säsonger var att andra karaktärer också fick skina på ett sett de inte riktigt fått tidigare. Bland annat så fick både Princess Carolyn och Bojacks mamma helt egna avsnitt som var väldigt känslosamma. Det kändes som ett smart drag att ge andra helt egna avsnitt samtidigt som Bojack fortfarande hade en egen handling som också var otroligt stark. Jag hoppas att fler karaktärer får sina helt egna avsnitt i de kommande säsongerna då det var något jag verkligen uppskattade extra mycket. Bojacks mamma har tidigare varit väldigt uppbyggd som en dålig förälder (& en hemsk karaktär), en karaktär man helt enkelt inte ska tycka om så jag var glad att hennes historia fick berättas. Hon har absolut inte rätt att bete sig som hon gör men hennes avsnitt gav mycket grund till varför hon är som hon är och jag gillade verkligen att se det, hennes historia av det hela.

”Oh my god, is that life? You’re there, you do your thing, and then people forget.”

Varje säsong har hittills haft ett avsnitt som stuckit ut lite extra estetiskt sett. Förra säsongen hade ett avsnitt som utspelade sig undervatten och var helt tyst. Den här säsongens avsnitt var ett avsnitt där vi fick gå in i Bojacks huvud i stort sett, höra hans tanke gångar och wooooow vilket totalt mästerverk till avsnitt. Hela upplägget är så mörkt så att det hela gör det ännu mer fantastiskt. Förutom det så älskade jag hela handlingen mellan Bojack och Hollyhock, det gjorde nästan att ”twisten” i slutet gjorde deras relation ännu finare och jag ser verkligen framemot att se mer av det och hur det kan utvecklas. Sedan tyckte jag att det var ett väldigt fint och bra drag att göra en story av Todd’s sexualitet då asexualitet är något som verkligen aldrig annars är ett fokus i tv-serier & filmer (inget jag har sett alla fall). Så stort plus poäng där, jag gillade det väldigt mycket. Jag tycker om den här serien så mycket så jag förväntat mig alltid att allt ska vara så bra men ofta blir det ändå bättre än så och det är så magiskt. Det är en animerad serie som handlar om djur på två ben (& några människor också förstås) men de mesta är ändå så relaterbart och känns verkligen otroligt äkta, love it! Den här säsongen var fantastisk, mörk, sorglig och känslosam samtidigt som den har humor inslag som är så genialiska. Har ni inte sett Bojack Horseman än? Gör det nu,  SÅÅÅ BRA & samtliga avsnitt finns såklart på Netflix.


Det bästa i säsongen

+ Hela Stupid Piece Of Sh*t-avsnittet och hela Bojacks inre dialog = mästerverk!
+ Den mörka handlingen som vävs in så bra i humorn även fast det också är mörk humor såklart (vilket jag föredrar).
+ Att andra än Bojack får fokus i säsongen och faktiskt helt egna avsnitt.
+ Att Todds asexualitet får en egen plot !!!
+ Twisten i slutet mellan Bojack och Hollyhock.

Kommentera

American horror story: säsong 2 (asylum)


Handling: Andra säsongen av AHS följer både folk som jobbar och är patienter på ett mentalsjukhus på 60-talet.
Betyg: 6/10

Jag gick in med ganska höga förväntningar inför den här säsongen vilket tyvärr bara resulterade till att jag blev besviken. Säsongen hade absolut en lite läskigare ton än va första säsongen hade men storyn var betydligt sämre och jag kände mig inte alls lika engagerad och då blir jag tyvärr jättebesviken på hela uppläget.  Jag tror att jag hade gillat allting mer om fokuset var enbart på mentalsjukhuset men när de också drar in övernaturliga inslag (VARFÖR!???) samt att handlingen kring bloody face blev alldeles för stor och utdragen fast den egentligen inte behövde bli det. Skådespelet tyckte jag dock var snäppet högre här än i förra säsongen (var inte dåligt i förra säsongen) i synnerhet från Jessica Lange, wow den kvinnan kan ju verkligen agera och med en sådan enorm känsla i alla sina scener. Jag ser väldigt mycket fram emot hennes insats i de övriga säsongerna också, tror det kommer bli grymt att se.

”all monsters are human”

Slutet var väldigt spännande och jag kan helt ärligt säga att jag älskade de två sista avsnitten, de var väldigt bra. Det hade varit en härlig känsla att känna så lite tidigare i säsongen dock för innan det var avsnitten bara helt okej och den övernaturliga tonen gjorde mig bara besviken över helheten vilket inte är sådär jättekul. Så andra säsongen av AHS eller asylum som den heter var på många sett en besvikelse. Det fanns detaljer som var bra visst (ex. skådespelet var wow). Tonen var också betydligt läskigare än i första säsongen men att de var tvungna att lägga in ett övernaturligt inslag fick mig mest bara att bli irriterad.

Kommentera

friday night lights: säsong 5 (sista säsongen)


Handling: femte och sista säsongen av FNL fortsätter följa Eric Taylor (+ familj) tillsammans med det nya fotbollslaget som presenterades i förra säsongen.
Betyg: 6/10

Jag vet inte men friday night lights känns för mig lite som en serie som har en väldigt bra och fin grundstory men funkar det verkligen i flera säsonger? nja. De två första säsongerna tyckte jag var ganska bra och funkade att hänga bra med i även för oss som inte är speciellt intresserade av sport men sedan tyckte jag lite att det inte fanns så mycket mer att bygga på, det som ville has sagt var redan sagt i stort sett. Serien bjuder på flera karaktärer som jag gillade snabbt men det krävs väldigt mycket karaktär för att liksom lyckas fånga intresse under flera säsonger och efter ett tag så känns allting ganska platt om man som serie inte riktigt kan leverera detta på en hög nivå. Jag ser seriens potential, jag ser mycket av vad som är bra men jag ser också så mycket brister som mest bara gör mig uttråkad. I början kändes serien unik men efter ett tag så kändes den bara allmänt tunn. Jag är osäker på om serien faktiskt var bättre i början eller om storyn inte riktigt håller under flera säsonger helt enkelt

”Don’t forget that the people who are offering you this job are the same people who fired you for no reason 2 years ago”

Sista säsongen av FNL kändes generellt ganska tunn. Fotbollen var väldigt central vilket är det som intresserar mig minst och jag har alltid försökt hitta andra detaljer som kunnat intressera mig mer men hade svårt att liksom greppa vad det skulle vara under den här säsongen. Jag glädjes väldigt mycket över att se Matt igen eftersom han alltid varit min favorit. Väldigt kul att återse Tyra igen också. Jag är nöjd med själva avslutet serien fick då det var helt okej, inget att klaga över. FNL är en serie jag är väldigt glad över att jag nu har sett – mycket har varit bra men det är absolut inte en perfekt serie. Är ni intresserade av sport (kanske i synnerhet amerikansk fotboll) samtidigt som ni vill se en drama serie med karaktärer som känns realistiska så är FNL ett bra alternativ helt klart. Skulle jag rekommendera serien? jag vet inte faktiskt inte, är osäker just nu.

Kommentera

Breaking bad: säsong 5 (sista säsongen)


Handling: Walts förvandling från familjefar till  drogkung är nu nästan över. En actionfylld och spännande upplösning som avslutar hela serien.
Betyg: 7/10

Den här serien har varit ganska fruktansvärd att ta sig igenom. Vanligtvis är jag en snabb tittare men 62 avsnitt = 5 säsonger av Breaking bad tog åtta månader att ta sig igenom. Mycket med serien är väldigt bra, jag förstår själva grejen att folk kan tycka att det är en fantastisk serie men när jag i åratal hört att det är en av de bästa serierna som någonsin gjort så är förväntningarna lite högre än vad serien sedan gav mig. Jag gillar seriens grundkoncept vilket också gjorde att jag verkligen gillade första säsongen men för mig så var det toppen, allt sjönk efter det. Dels så älskar jag inte att ha pure hate för en huvudkaraktär (därför jag bla. inte orkar följa house of Cards, men Francis är åtminstone inte helt vidrig mot sin familj). Det är fint att följa en karaktär, se dens brister och kanske då också se de bakomliggande anledningarna till varför personen beter sig som den gör men med Walter var det något annat, han hade verkligen inget hjärta. Jag förstår inte folk som försvarar detta beteende, för de gör många som är fans av serien. Jag har både läst och hört med mina egna öron folk som är lite veliga och på något vänster vill att de ändå ska gå bra för honom, som lite lider när han mår dålig. Onda skurkar i övernaturliga tv-serier/filmer känns mer likeable än honom, nej pure hate verkligen. För mig gjorde detta att jag tyckte att det var jättejobbigt att titta på serien och då gillade jag ändå flera av de andra karaktärerna men han förstörde verkligen den bra känslan jag hade för serien, eller som jag skulle kunnat haft om han var något normalare eller åtminstone skulle kunna känna skuld för vad han gjort men inget sådant. Hans eviga tjat om att allt han gör har han gjort för sin familj, alltså de är halvdöda varannan dag på grund av dig men okej. Om man ändå inte har något att leva för så är pengar lite av en skitsak men det fattar inte han. Nervsammanbrotten är grova och även många.

”Look… look, you two guys are just… guys, okay? Mr. White… he’s the devil. You know, he is… he is smarter than you, he is luckier than you. Whatever… whatever you think is supposed to happen… I’m telling you, the exact reverse opposite of that is gonna happen, okay?”

Sista säsongen var långt över mina förväntningar, de fem sista avsnitten var till och med riktigt bra. Mitt hat för Walter var såklart värre än någonsin eftersom han själv var värre än någonsin men eftersom de andra karaktärerna verkligen började att se det så kändes det någonstans mer okej. Jag älskade att Jesse och Hank började samarbeta och när det hände så önskade jag verkligen att det hade skett tidigare för det hela var väldigt fint att se även fast det såklart tillslut resulterade i något som blev kaos-artat. Jag gillade hur alla liksom vände ryggen mot Walt, hans familj och alla andra började väl se det jag (och många andra) redan hade sett. Jag tyckte att serien slutade väldigt bra, hade hört att Walt skulle dö så jag blev lite förvånad över själva slutscenen, är nämligen inte övertygad om att han faktiskt är död men det får man väl aldrig veta om han inte dyker upp i better call Saul vilket är en serie jag visserligen inte följer. Allt som allt så är breaking bad en bra serie för vad det är för typ av serie och jättebra skådespel MEN så otroligt överhypad, jag menar kom igen. Skönt att ha sett klart serien nu alla fall, det är en serie jag har velat se under flera år så nu kan jag säga att jag har gjort det 😉

Kommentera

Atypical: säsong 1


Handling: En 18-åring som har autism går sista året i high school och bestämmer sig för att han vill bli mer självständig.
Betyg:  8/10

I am in love! Atypical är en de där väldigt få serierna som för mig känns helt självklara. Jag visste att jag ville se den här serien innan det ens hade släppts en trailer och speciellt mycket information om vad den egentligen handlade om fanns inte heller. Det är ganska få serier jag nu mera har den självklara förkänslan för men det är skönt när det faktiskt inträffar. Jag var lite smått orolig hur själva autism-aspekten skulle se ut eftersom den ändå kan se så olika ut från person till person, olika nivåer av det hela helt enkelt. Jag tyckte ändå de hade en bra nivå på diagnosen. Visade upp typiska exempel på hur en person med autism ofta fungerar (special-intressen, lite väl ärlig, svårt att uttrycka känslor osv.) men gav honom samtidigt liv så att han verkligen fick vara sin egen person och på många sett kännas som vilken annan person som helst vilket han såklart också är.

”Hey Dude, Nobody’s Normal!”

Jag gillade huvudrollen för de mesta. Älskade hans relation till sin syster, hans syster var också den karaktären jag överlag gillade mest. Hon gav mig det jag vill ha i en bra karaktär helt enkelt och hade också en så himla fin kärleks relation. Jag hade av olika anledningar lite svårt för föräldrarna, mamman var överbeskyddande på ett sett som inte kändes sunt  och pappan hade betet sig ganska svinigt i det förflutna då han bla. lämnat familjen men försökte väl smått bygga upp det nu – vilket alltid är bra såklart. Allt som allt en väldigt fin och lättittad drama-komedi som jag verkligen rekommenderar alla till att se.

Kommentera

friday night light: säsong 4


Handling: Fjärde säsongen följer ett nytt fotbollslag efter att Eric Taylor blivit tvungen att bli coach på en annan skola.
Betyg: 6/10

Jag var orolig över hur fjärde säsongen av FNL skulle kännas då de flesta av original-karaktärerna inte längre var kvar. De flesta hade alltså vid de här laget lämnat Dillon för College och fokuset låg på de få som var kvar samt en hög med helt nya karaktärer. Jag var förvånad hur enkelt det var att komma in i allting trotts detta och bekanta sig med så många nya karaktärer. Det var till fördel att bla. Matt och Tim var kvar och fick berätta det som fanns kvar att berätta av deras historia. Jag uppskattade mixen av detta och det gjorde att det blev enklare att sedan ta in alla nya karaktärer samtidigt. Säsongen i sig var bra, verken bättre eller sämre än tidigare säsonger  och höll sig på en jämn nivå säsongen igenom. Det är egentligen bra att serien är stabil men jag tycker samtidigt att det är lite tråkigt, de är inte riktigt det jag söker när jag verkligen vill ge mig in i en serie men man måste väl ta sig igenom dessa halvbra projekt för att verkligen hitta guldkornen antar jag.

Av de nya karaktärerna så gillade jag Luke mest, mest för att han kändes som en mini-Matt samtidigt som de egentligen inte alls är lika som personer men det var ändå något där. På tal om Matt så tyckte jag att hans avslut kändes så slarvigt skrivet även fast han kom tillbaka och lär antagligen vara med lite i sista säsongen så tyckte jag att de kunde skrivit ihop det på ett snyggare sett än att han i stort sett bara drog därifrån och lämnade allt och alla. Tims storyline tyckte jag var väldigt platt vilket inte var så kul att se när man vet att han kan bjuda på mer än det där. De nya karaktärerna var intressantare att följa egentligen vilket kanske var meningen med säsongen överlag att få ett lite bättre ljus på de nya och fräscha karaktärerna. Att få Tami flyttad tror jag kan vara smart inför nästa säsong så kan allt fokus ligga där och inte krig mellan olika skolor eller vad planen annars skulle behöva vara. Allt som allt en bra säsong, bra presentation av de nya karaktärerna samtidigt som många av de äldre fortfarande fick vara en del av det hela. Jag väntar fortfarande på den där wow-känslan inför den här serien men tror tyvärr att den aldrig riktigt kommer att komma.

Kommentera

American Horror Story: säsong 1 (murder house)


Handling: American horror story är en antologi-skräckserie. Första säsongen följer en familj som flyttar från Boston till Los Angeles efter att mannen haft en affär.  Huset de flyttar in i är hemsökt av de som tidigare bott och dött i huset.
Betyg: 7/10

AHS är en serie som jag velat se länge, redan när säsong 2 rullade och fick bra kritik så var jag väldigt sugen på att se serien men sköt ändå upp det av olika anledningar och tänkte att det var en serie för ett senare tillfälle helt enkelt. Nu när 5/6 säsonger finns på Netflix reda för att bli tittade på så tänkte jag att det var en bra ide att pröva att äntligen kolla in serien och se om det är något för mig. Hemsökta hus som är första säsongens fokus är antagligen det som intresserar mig minst när det kommer till skräckfilmer men jag tyckte ändå att konceptet runt hela storyn kändes egen och lyckades därför sticka ut tillräckligt för att fånga mitt intresse och få mig att vilja titta vidare. Manuset kändes otroligt välgjort och skådespelet var imponerande bra ifrån samtliga skådespelare, även de som bara gästspelade i några avsnitt men såklart främst de som hade lite större roller, Jessica Lang var helt makalöst grym i hennes roll så det ska bli spännande att se henne även i framtida roller i serien. Sedan fastnade jag väldigt mycket för Evan Peters, inte alls bekant med honom som skådespelare innan AHS så det ska bli spännande och se om han även kan leverera i de andra säsongerna.

Jag gillade överlag seriens ton väldigt mycket vilket jag hoppas håller i sig eller kanske till och med utvidgas längre fram i serien. Har ni inte sett American horror story men vet med er att ni brukar gilla kvalitetsmässig skräck är den här serien ett måste. Mina förväntningar inför andra säsongen är hög då säsongens tema är något som jag tycker är mycket intressantare än hemsökta hus då de nämligen utspelar sig på ett mentalsjukhus, tror det kommer att bli spännande men mer om det snart 😀

Kommentera

Westworld: säsong 1


Handling: I en Western inriktad temapark med AI-robotar som ser ut som riktiga människor får de mänskliga besökarna besöka parken utan regler men problem uppstår när robotarna går ifrån vad som är förutbestämt och börjar ifrågasätta sin existens.
Betyg: 8/10

Westworld är en storsatsning för HBO och hade premiär med sin första säsong förra hösten som direkt blev en stor succé. Dels för det fantastiska manuset, imponerade bra skådespel och såklart även de fantastiska miljöerna, det syns att serien inte är billig att producera vilket i detta fall är en väldigt stor fördel. Serien utspelar sig alltså i en western inriktad temapark i en inte allt för belägen framtid där AI-robotar lever och som människor får besöka utan några regler alls. I säsongen får vi följa några av robotarna, besökare och de som jobbar med parken. Jag föredrog nästan att följa handlingen på labbet även fast allt vi får följa blir otroligt intressant och spännande när serien verkligen börjat komma igång och sedan kopplas alla storylines ihop väldigt bra i slutet. Anthony Hopkins i rollen som skaparen till hela parken var perfekt. Han spelar lite den rollen han alltid spelar bäst, ond med andra ord men samtidigt ändå mänsklig. En annan skådespelare som jag verkligen fastnade för som jag inte sett tidigare var Jeffrey Wrigh som spelar karaktären  Bernard, en programmerare som jobbar på labbet tillsammans med bla. Hopkins karaktär. Thandie Newton som spelar karaktären Maeve var också lysande i sin insats.

Slutet var väldigt spännande och samtidigt som jag verkligen vill se mer direkt så uppklarades alla fall de största lösa trådarna vilket är skönt eftersom den nya säsongen inte har premiär fören våren 2018 så det är fortfarande en ganska lång väntan. Jag tror verkligen att Westworld kan bli en ny hit-serie som bla. Game of thornes är idag. Potentialen finns där och det är ett faktum som inte riktigt går att se förbi så jag hoppas faktiskt att jag har rätt i den frågan då jag tror att även andra säsongen kommer att bli riktigt spännande att följa. Vad tyckte ni om första säsongen?

Kommentera

Friday night light: säsong 3

Handling: Vi får fortsätta följa fotbollscoachen Eric Taylor, hans familj och spelarna i hans lag –  på och utanför planen. Nu när många av karaktärerna går sista året på high school och måste börja förbereda sig för College.
Betyg: 7/10

Åh, vad jag önskar att jag skulle gilla FNL serien mer än vad jag gör, bli mer engagerad i allting. Så mycket potential, så mycket att uppskatta, så fina karaktärer och så realistisk ton. Det är en bra serie, jag skulle kunna göra ett långt inlägg om vad det är som är bra och varför just de detaljerna är bra för jag ser ju att det är bra det är mer att jag inte orkar bry mig om det. Åh, vad jag önskar att jag skulle bry mig om om fotbolls aspekten i det hela, jag försökte verka intresserad i början och det gick helt okej men nu börjar jag verkligen inse att jag inte kan tvinga fram mitt fotbolls intresse om det inte finns där. Åh FNL, så många par som har potential men som på något vänster ändå inte blir tillräckligt intressanta i mina ögon.  Det här var mitt klag så nu tänkte jag skriva lite om vad jag faktiskt tyckte om med säsongen för ja, de bitarna finns självklart.

Jag gillade främst Jasons handling (även fast han bara var med i första halvan av säsongen), tycker han börjar få vad han förtjänar i livet. En tuff väg att gå efter sin olycka men han har tagit sig upp i dessa tre säsonger vilket i synnerhet visas i den här säsongen. Själva grejen att det inte heller är perfekt, att han misslyckas med mycket fortfarande men försöker hela tiden ta sig framåt känns väldigt fint att se. Att han valde att lämna Texas kändes som ett verklighetstroget val för hela hans situation men också för att verkligen kunna utvecklas ytterligare som människa och såklart även i sin karriär. Jag hoppas att han alla fall gästar i något avsnitt längre fram i serien så man kan få veta vart han tagit sig i livet efter något år eller så. Hela grejen med JD och hans hans pappa tyckte jag var så otroligt jobbig att se. Att man inte förstår att det inte är ett okej att vara sådär pushig mot sitt eget barn kommer jag aldrig att förstå mig på och sedan när det gick överstyr och han slog till honom, AJJ vad jobbigt det var att se. Det var dock en bra storyline som kändes väldigt nödvändig kanske i synnerhet till en sådan här typ av serie. Så även fast jag saknar visst engagemang för vissa detaljer i FNL så finns det andra delar som jag tycker är väldigt bra så överlag en bra säsong. Bara jag som förresten skulle dö av att ha the Taylor’s som svärföräldrar? tur för Julie att hon alla fall råkade bli kär i den mest väluppfostrade personen i hela området. Det skulle nästan vara kul att se hur de skulle bete sig om hon dejtade någon annan, någon som liksom var mer som en 17/18-åring är, gärna någon som skulle kännas lite trubbel.  Matt känns överlag lite vuxnare av rimliga orsaker och kan nog därför också kommunicera lite bättre och inte ta allt de säger så personligt.

Kommentera