Boy meets world: säsong 7 (sista säsongen)


Handling: I seriens sista säsong gifter sig Cory och Topanga. Det är dags för alla att ta sig an livet som vuxna på riktigt och allt vad det innebär.
Betyg: ★★½ / 5

Åh älskade boy meets world. Det har varit en fröjd att få följa dig som serie och för det allra mesta har du varit perfekt. En sådan där serie jag verkligen önskar att jag hade fått växa upp med. Du har bjudit på massa viktiga handlingar som bör ses av både barn, ungdomar och även vuxna. Allt från mindre vardagliga ting till mer seriösa handlingar. Fina fina underbara ljuvliga tv-serie. Jag kan med gott samvete säga att ja, jag älskar dig!

Sjunde och sista säsongen av boy meets world är nog tyvärr den säsongen jag har gillar minst. Den är verkligen inte dålig utan bjuder på många avsnitt som både är roligare och fina men jag har några klagomål vilket gör att jag ändå värderar säsongen lite lägre än de övriga. Främst Eric, alltså… Jag älskar Eric, han är nog min absoluta favorit karaktär i hela serien men varför är han ibland så jäkla trög? Jag har inte haft problem med detta i tidigare säsonger för då har de gjort en mix väldigt bra. Även fast han ibland ska anses som lite osmart så har det blandats med avsnitt där han har en seriösare roll. Älskar en allvarligare Eric och visar han den sidan så har jag inget emot att han ibland är lite trög, säger lite skumma saker – det är kul när de görs på en lagom nivå. I tidigare säsonger har de gjort detta bra men i denna säsong – nope. Vad jag minns  har han i sjunde säsongen kanske två avsnitt där det är ett lite mer allvarligt fokus på honom. Det var bla. innan han tog studenten från College och jobbade i Alans affär i något avsnitt då var han lugn och kändes normal. Hatar lite hur lite potential Alan ser i sin egna son. Lite så har det ju varit genom hela serien. Såklart han tvivlar på sig själv då. Ugh, tur att Feeny har funnits med i bilden. Den där vuxna människan som verkligen har sett potential i Eric. Sett att folk är smarta på olika sett. Så tacka veta Feeny.

Sista säsongen hade ganska stort fokus på deras vuxenliv vilket väl kommer naturligt eftersom de är 20 nu och måste väl börja ta ansvar där efter. Gillade inte att allt blev mycket mer fokuserat på Cory och Topanga än på Cory och Shawn vilket det varit tidigare. Älskar man Cory och Tophanga som par så är det kanske fint att se dem ta ann livet som gifta. Jag tycker visserligen om dem tillsammans för de mesta men det som gjort att jag verkligen älskat boy meets world har alltid varit relationen mellan Cory och Shawn och den var lite i bakgrunden här i slutet tyvärr. Förutom detta så var det en bra säsong så vad var bra då?

Gillade diet-avsnittet. Kände igen mig endel med att det inte egentligen handlar om att man är tjock men får sådana tankar ändå när man umgås med människor som är mindre än vad man själv är plus all medias ideal. Tyckte sista avsnittet var fint med massa fina flashback scener som går tillbaka varför serien är så fantastisk och det faktumet att serien sedan fortsätter med Girl meets world några år senare gör slutet nästan ännu bättre än vad det skulle vara om jag sett serien när den sändes. Gillade avsnitten när Eric kändes som Eric samt alla Eric och feeny-scener. Bromancen mellan Cory och Shawn som tyvärr var lite mildare denna säsong men de fick ändå en heldel riktigt fina scener.

Nu efter att ha sett alla avsnitt av hela serien så vill jag verkligen rekommendera er att se serien. Känns som en viktig serie som alla borde se. Fjärde säsongen var seriens bästa, femte kniper andra platsen. Gillade nog sista säsongen minst. Min favorit karaktär är Eric från första säsongen och in i sista. Det bästa med serien är Cory och Shawns fantastiska vänskapsrelation. Kommer göra ett inlägg med de tio avsnitten jag gillade mest i serien här i veckan såå se framemot det gott folk. Allt som allt underbar serie. Alla avsnitten finns på youtube och dailymotion så lätt att få tag i.

Kommentera

Mr Robot: säsong 1


Handling: IT-ingenjör på dagen och hacker på natten. Elliot’s liv ändras drastiskt när han rekryteras in i en hackergrupp som har som mål att förstöra företaget som han egentligen är anställd för att skydda.
Betyg: ★★★½ / 5

Ibland händer det att man plötsligt tar sig igenom en sådan där serie man egentligen borde ha börjat följa när den hade premiär samtidigt som det nu är så otroligt fint att ha några säsonger att plöja igenom. Mr robot är en typisk serie som jag verkligen känner att jag borde ha sett och nu har jag äntligen tagit mig igenom seriens första säsongen och jag är inte besviken, inte besviken alls. Wow, vilken briljant serie som både känns unik, har ett bra ett manus, bra dialoger och bra skådespelare  – inte mycket att klaga på alltså.

Älskade hela konceptet som i början nästan har en liten Matrix-ton fast ändå ur en lite mer realistisk berättarröst. Konceptet som sedan inte känns Matrix alls utan något mycket finare och med så genialiska twister. Älskar serier som känner genialiska, det kryllar inte av dem direkt men det är så underbart när de dyker upp. Jag gillade twisten väldigt mycket så kommer med säkerhet gilla de andra säsongerna också. Har lyckats komma undan av spoilers gällande Mr Robit väldigt bra så hade verkligen ingen aning vad som skulle hända i slutet på säsongen men det var något annat än vad det visade sig vara alla fall vilket gjorde mig mycket positivt överraskad över hela serien.

Väldigt bra karaktärspresentation främst av huvudrollen. Väldigt fin och verklighetstrogen beskrivning av hela ångestbiten. Fler serier borde verkligen göra det såhär rått. Det är ju inte glamoriserat för fem öre men heller inte överdrivet vilket jag tyckte om. Annars tyckte jag såklart om Martin Wallström’s karaktär som i stort sett ska spela ond men han gör det väldigt bra med hela maktspelet och sedan ska man ju alltid hylla våra svenska skådespelare lite extra. Han spelar ju en karaktär som är Svensk dessutom så i hans scener som utspelar sig i hemmet så pratar han Svenska med sin fru som är Dansk.

Har ni inte sett Mr robot så rekommenderar jag verkligen er att göra det. Letar ni efter en serie med kvalité som samtidigt är väldigt smart, har ett fantastiskt manus, känns unik, har bra karaktärer och bra twister – ja, då är detta serien helt enkelt. De två första säsongerna finns att se hos Viaplay och Hbo Nordic.

Kommentera

Everything sucks! säsong 1


Handling
: Året är 1996 och tre killkompisars liv flätas samman med skolans dramaelever när de blir tvungna att göra en film tillsammans.
Betyg: 8/10

En ungdomsserie där karaktärerna ser ut som de är 15 när de ska vara 15, YYYYYYAS! Tack Netlix. Tidigare har jag fått förlita mig på Degrassi och skam för alla amerikanska serier kan ju inte rollsätta folk som är yngre än 20 känns det ofta som. Everything sucks utspelar sig på 90-talet och är i tonen lite lik freaks & geeks samtidigt som serien med några avsnitt verkligen blir sin egen. Har förstått att folk tycker att karaktärerna är lika Stranger things-karaktärer men jag håller inte med. Möjligtvis vid första anblicken men jag tror att det mer handlar om att vissa karaktärs typer ska finnas i kompisgäng när det gäller en tv-serie eller film. Så kanske klassiska karaktärs typer med till exempel att en i gruppen ofta ska vara lite nördig medans någon annan är lite mer utåt, osv. Att de blir en fin mix av personligheter men att de trotts detta ändå har en bra vänskap även fast de är ganska olika.

Jag gillade alla av de större karaktärerna men av väldigt olika anledningar. De blev också en bra mix av 90-talet och hela fokuset på filmandet och skådespelet. Detta blandades med en lite djupare handling kring Luke’s bakgrund med hans pappa som stuckit och såklart Kate’s osäkerhet kring sin läggning. Musiken var väldigt bra också, så jag tror alla som gillar 90-talet kommer att gilla serien. Jag gillade i stort sett allt med serien och hoppas verkligen på en andra säsong.

Har ni sett Everything sucks än?

Kommentera

Jane the virgin: säsong 3


Handling
: Efter cliffhangern i säsongsavslutet av andra säsongen är Jane och de andra ovetande om Michels livstillstånd. Halvvägs in i säsongen sker det även ett tre års tidshopp.
Betyg: 8/10

Recensionen innehåller spoilers angående första halvan av säsongen samt sista avsnittet.

Trotts att serien heter Jane the virgin så tyckte jag verkligen det var dags för Jane att äntligen släppa sin oskuld och så blev det till slut. Vem tror ni är berättarrösten förresten? jag har inte haft så mycket tankar om det innan just nu i säsong tre när jag verkligen började ana att det känns troligt att det är Mateo. Jag tyckte alla fall jättemycket om tredje säsongen och det är hittills den säsongen jag gillat mest. Jag tror inte att säsongen var bättre än de förångade säsongerna egentligen utan mer att alla varit jämnbra men att jag verkligen kommit in i serien och uppskattar den mer än vad jag gjorde i början. Den enda spoilern jag råkat fått reda på angående serien är tyvärr hur det skulle sluta för Michel så jag var inte i chock eller något sådant när han blev skjuten utan det var tråkigt nog ganska väntat. Det intressanta blev istället hur de vale att gå med handlingen kring hela upploppet. Han överlever längre än vad jag hade förväntat mig vilket jag tyckte var en bra twist. Han dör lite på samma sett som Leo gör i Chasing life när man nästan börjar tro att det kanske håller på att bli bra trotts allt men sedan så händer det ändå vid ett tillfälle när man egentligen som minst anar det. Jag tyckte om Michael väldigt mycket men blev inte direkt förkrossad över att han dog egentligen (skulle bla. känts värre om det varit Raf) utan det som påverkade mig personligen var mer Jane’s reaktion på det hela och hur dåligt hon mådde vilket såklart känns som en äkta reaktion när någon som man älskar dör.

Ett tidshopp kändes som ett bra beslut både för att Jane då skulle fått sörja ett tag och att hon skulle kunna känna sig redo att kanske börja dejta någon annan känns rimligt efter tre år. Tidshoppet kändes också smart med tanke på Raf’s fängelsestraff, det varade ju inte ens ett år så för den sakens skull så skulle inte det behövas ett så pass långt tidshopp. En annan bra anledning till tidshoppet var såklart att göra barnen lite äldre. De är inte så mycket till karaktärer innan de kan springa runt samt föra konversationer och de kan de göra utan problem nu. Älskade att Xo och Ro till slut gifte sig med varandra trotts att det tog år och så många problem på vägen men sedan blev det av. Jag tror stenhårt på att Jane och Raf slutar upp med varandra innan serien är slut åtminstone men jag gillar grejen att Jane’s första kärlek dyker upp igen. Det ska bli spännande att se vad han är för person men har än så längre en bra känsla för honom även fast det här är en sådan serie där en sådan detalj enkelt kan vända, inga konstigheter här inte.

Kommentera

Boy meets world: säsong 6


Handling
: Vi får fortsätta följa Cory & co. nu när de joinar Eric på college.
Betyg: 8/10

Sjätte säsongen fortsätter starkt när vi får fördjupa oss i det lite mer vuxna livet för samtliga karaktärer. Tonen för säsongen känns läglig och är lite mer fokuserad på vuxenlivet och val som blir viktiga att ta när de inte längre bara är tonåringar utan måste börja stå på sina egna ben. Efter Topangas frieri till Cory i säsongsavslutet för femte säsongen så blev det ett stort fokus på just det i den här säsongen och mycket på hur Cory började känna att saker och ting började ändras i hans icke-romatiska relationer ju seriösare han blev i sin relation till Topanga. Om de tidigare säsongerna har varit väldigt bra på att fokusera på vänskapen mellan Cory och Shawn så är den här säsongen lite mer av en kärlekssäsong där fokuset är på relationer. Cory med planen att gifta sig, Shawn med rädslan att verkligen binda sig och Eric med att han känner sig lämnad när alla i hans omgivning verkar gå helhjärtat in i relationer medans han fortfarande är lite vilse. Det blev även en kärlekssäsong för Feeny som efter att ha levt ensam i åratal (efter att hans fru dött) blir kär och dessutom så skaffar Allan och Amy sig ett till barn. Love love love.

Det jag gillade bäst i säsongen var dock inte kärleken även fast den är hur fin som helst att bevittna utan Shawn’s svårigheter med att försöka hitta sig själv och vem han är här i världen. Det blir en svår vändpunkt för honom i livet när en person som står honom nära dör och han efter det behöver tid för sig själv för att i grund och botten försöka förstå vem han är och vad han vill i livet. Grejen med Shawn är att det finns många Shawn-karaktärer i serie-världen men det är något som är svårt att beskriva i ord varför han ändå sticker ut en aning, vad som gör honom speciell i jämförelse med de andra karaktärerna med liknande egenskaper. För mig var han aldrig en karaktär som jag blev stormförtjust i direkt utan det har tagit ganska lång tid för mig att förstå mig på honom. Jag har alltid älskat hans relation med Cory men vem Shawn är själv har ibland varit lite svårt att förstå men ju längre in i serien så visar han verkligen det och jag älskar när jag verkligen får se det.

Det enda negativa med sjätte säsongen är att jag ibland störde ihjäl mig på Topanga. Hela grejen med att allt ska vara perfekt men samtidigt så ska det alltid vara så som hon vill och tycker. Att kompromissa som borde vara en självklarhet i en sund relation är hon totalt värdelös på.  Hon är perfekt på ytan men när man får fördjupa sig i hela grejen så är det egentligen inte så perfekt. Det är hela tiden prat om att hon är en så bra flickvän men i ärlighetens namn så är ju Cory en mycket bättre pojkvän. Han kan kompromissa, han har jämställda åsikter och är dessutom både väldigt omtänksam och rolig. Jag minns inte riktigt hur hon är mot Cory i Girl meets world helt ärligt men jag hoppas att den biten med åren har blivit bättre. Jag ser framemot att se nästa säsong som är seriens sista. Det ska bli sorgligt att ta farväl men samtidigt känns sju säsonger lagom, jag är redo.

Kommentera

Jane the virgin: säsong 2


Handling: Efter att av misstag råkat bli inseminerad så är det dags för Jane att inträda livet som mamma. Samtidigt som hon måste göra ett val vem av Michael och Rafael hon vill vara tillsammans med.
Betyg: 7/10

Andra säsongen av Jane the virgin håller en jämt kvalité mot första säsongen.  Jag var lite orolig över att det kunde vara en typisk serie som funkar hur bra som helst för en första säsong men sedan finns inte känslan riktigt kvar men så var alltså inte fallet. Allting fortsätter i sin ordning och det känns inte som att det är en ny säsong vi inträder utan helt enkelt bara att det är nya avsnitt, inga konstigheter. I förra säsongen var jag aningen mer team Rafael än vad jag blev i andra säsongen där jag blev helt övertygad om Michael dock så gillar jag verkligen båda två som karaktärer. De är väldigt olika och därför behövs båda deras personligheter för att verkligen göra serien till vad den är. Annars fortsatte jag att tycka om Janes pappa samt att Petra höjdes i mina ögon en hel del under säsongen.

Jag inser lite att jag verkligen älskar drama-komedier, de blir en så perfekt mix av de bästa som finns. Allvarligt eller komiskt? varför välja när det går att göra både och. Jag älskar hela upplägget av serien och nästan alla karaktärer och ser verkligen framemot att se va de kommande säsongerna har att erbjuda. Det var en relativt stor cliffhanger i slutet på säsongen och det är alltid så stressande när man tittar live (alltså veckovis) så skönt att bara kunna sätta igång nästa avsnitt direkt om jag så vill vilket jag nog gör i detta fall.

Kommentera

Vad jag tyckte om säsong 8 av Shameless

Hallå på er. Jag har lite svårt att hålla mig helt undan från bloggen och idag måste jag få skriva av mig lite. Idag släpptes sista avsnittet ur åttonde säsongen av Shameless och jag vill skriva lite vad jag tyckte om säsongen so here we go.

Jag måste tyvärr medge att det här är säsongen jag gillat minst ur hela serien. Shameless är dock en av mina absoluta favoritserier av en anledning och håller därför en rätt hög kvalité även när handlingen kanske svackar mer än vanligt. Jag förstår varför manuset möjligtvis kanske kan ha varit lite rushat den här säsongen med tanke på det var kontrakt strul gällande löner osv. förra året så det är okej bara de lyckas komma tillbaka till den där äkta shameless känslan i nästa säsong. Åttonde säsongen är första säsongen helt utan Mickey och det känns verkligen att det är en avsaknad. Hans karaktär gjorde alltid serien ett snäpp vassare och även om jag inte nödvändigtvis behöver ha honom i alla avsnitt så är det en skön känsla att åtminstone få se honom i ett avsnitt. Nåja, han är ju inte död eller något sådant så chansen att han återvänder innan serien är slut känns rimlig i mina ögon alla fall.

Okej så det jag gillade med säsongen var i stort sett Lip. Alltså älskade Lip. I de första fem säsongerna så var han alltid den karaktären jag tyckte om mest på grund av att han kändes som den stabilaste i familjen. Han har såklart gjort misstag men de kändes alltid som de var på en mildare nivå och han kunde alltid ta ansvar och visa sig vara vuxen när det gällde. I sjätte och sjunde säsongen var det ju stort fokus på hans alkohol problematik vilket var jobbigt att se så jag är så glad att han i den här säsongen verkligen är tillbaka till den Lip jag vill att han ska vara. Hans handling i den här säsongen var i stort sett att hålla sig nykter, hitta en bra sponsor och komma tillbaka till sig själv igen utan alkoholen. Annars tyckte jag oväntat mycket om Frank’s handling och att få se honom jobba var så uppfriskande även fast vi som tittare känner Frank vid det här laget och vet att det högst skulle hålla en säsong (de höll kortare, haha). Måste också medge att jag gillade Trevor väldigt mycket den här säsongen. Vill fortfarande inte att han och Ian ska vara tillsammans men som vänner är helt okej. Sist men inte minst så uppskattade jag verkligen att Liam äntligen fick en egen handling, woop. Innan har han ju mest bara varit där så det var kul att få lära känna honom lite mer djupgående.

Det jag inte gillade lika mycket var bla. Ian och Fionas argument om den där byggnaden som låg bredvid Fionas hyreshus. Det kändes inte som att Ian bråkade över det för rätt orsaker så jag var alltid på Fionas sida gällande det. Ians jäkla protesterande gjorde mig väldigt orolig för hans hälsa. Tanken är god och allt de där men jag tyckte alltid att de kändes som han gjorde det av fel anledning. Plus att han antingen verkade väldigt hyper eller så såg han ut som att han var nära på att bryta ihop fullständigt så jag trodde bara hela tiden att det var någon mani som försökte ta sig fram om den inte redan var framme vill säga. Avskydde Debbie men de har jag gjort i flera säsonger nu så inga konstigheter. Avskydde Fionas nya kärleksintresse, Ford. Uggggh. Varför börjar hon alltid dejta sådana totala nötter?! jag fattar inte. Carls flickvän och hela deras förhållande var också hemskt. Jag tycker verkligen om Carl men det är jobbigt att se att han är så svag mot grupptryck. Han gjorde ju allt hon bad om förutom mot slutet då vilket var en skön vändning eftersom han förtjänar bättre än det där. Sist men verkligen inte minst VAD GÖR KEVIN, V OCH SVETLANA FORTFARANDE I SERIEN? I don’t get it. I synnerhet Lana, hon gör verkligen ingen nytta om  hon någonsin gjort det.

Inför nästa säsong hoppas jag att serien kommer tillbaka till den där äkta Shameless tonen men jag tror verkligen att det är möjligt. Nu vet dem om långt i förtid att de blir en nionde säsong så det blir inte lika stressigt som det var förra året. Gällande Ian hoppas jag (& tror) att de blir mer fokus på hela hans psykiska tillstånd, gärna på det depressiva. Skulle gärna vilja få tillbaka Lip till skolan men tror det är att hoppas för mycket, tyvärr. Ska bli intressant att se vad som blir nästa projekt för Fiona nu när hon inte längre är hyresvärd till huset. Hoppas både Ford och Carls flickvän inte är med. Mickey får gärna gästa något avsnitt men även andra äldre karaktärer som inte synt till på ett tag. Då menar jag Mandy eller Sheila exempelvis.

Vad tyckte ni om åttonde säsongen av Shameless?

Kommentera

Boy meets world: säsong 5


Handling
: Cory, Shawn & Topanga börjar sitt sista år i high school. Eric börjar slutligen på college där han börjar dela lägenhet med någon som visar sig ha koppling till Shawn.
Betyg: 8/10

Det jag älskar med Eric är att även fast han ganska ofta ska framställas som trög och i stort sett alltid ska vara seriens “comic relief” så när de där avsnitten väl kommer när han har en seriös handling så är han så jäkla överlägsen. Han är bra på att blanda mixen mellan att vara rolig till att spela en känslomässig roll som egentligen har ganska mycket smarta åsikter och är en bra person. Håller han sig på den nivån tills serien är slut så kommer han helt klart fortsätta vara karaktärer jag gillar mest. Femte säsongen var väldigt bra, jag är fortfarande förvånad över hur bra kvalitén håller sig. Serien blir i stort sett bättre för varje säsong vilket känns väldigt uppskattat men kommer såklart också göra det jobbigare när det sedan väl är slut. Jag tyckte Shawn gjorde ett rejält karaktärslyft den här säsongen. Uppskattade verkligen avsnittet runt hans relation till alkohol och tyckte att det var bra att de nämndes att hans pappa också hade haft problem med drickandet. Jag hade kanske hoppats att de dragit ut på det lite längre men bättre att de tas upp av huvudlaget än inte alls. Kul att de presenterade ett lite långvarigare förhållande till Shawn också. Nu tycker jag förstås inte att de är ett måste att alla måste ha partners dels eftersom de starkaste i serien är hela vänskapen mellan Shawn och Cory men är ändå fint att se honom ha något lite mer seriösare än att bara gå på massa dejter hela tiden. Älskade också verkligen att Shawn, Eric och en ny karaktär vid namn Jack delade lägenhet. Det blev en bra mix med fokus på att några av dem flyttat hemifrån medans de fortfarande var mycket hemma hos Cory och hans föräldrar. Den nya karaktären Jack blir Eric’s nya vän efter att Eric kommit in på College och behöver någonstans att bo. Det visar sig då att Jack är Shawn’s halvbror. De är inte uppväxta tillsammans och har inte direkt någon relation så det blir i stort sett nytt för alla att verkligen lära känna varandra.

Annars tycker jag verkligen att Cory blir roligare för varje säsong. Han kan ibland säga kommentarer som prickat min humor-nivå väldigt rätt. Det är få serier jag tycker är såhär genuint roliga, känns liksom inte fejk som jättemånga komedier ofta kan göra. Samtidigt som serien är så otroligt bra på att dra in allvarliga dramaavsnitt med viktiga budskap. Finns alltså inte mycket att klaga på. Serien fortsätter att vara helt fantastisk och har verkligen blivit snäppet bättre för varje säsong vilket är ovanligt i serievärlden tycker jag.

Kommentera

Jane the virgin: säsong 1


Handling
: Jane blir av misstag inseminerad av sin läkare vilket kommer förändra hennes liv för alltid.
Betyg: 7/10

Anledning till att jag inte sett Jane the virgin fören nu är att jag inte gillar serier med berättarröster men har varit sjuk och knappt orkar ta mig ur säsongen så behövde någon serie som kändes lättsam så jag gjorde ett försök. I början tyckte jag att det var ganska irriterande men jag vande mig efter några avsnitt och var ingenting jag tänkte speciellt mycket på sedan. Jane the virgin är en lättsam och mysig serie med ibland lite väl dramatiska inslag men jag gillar det. Väldigt fina karaktärer plus fint att ha en huvudroll (karaktären alltså) som är född samma år som mig, händer aldrig annars.

Jag tycker som ni kanske vet om serier med fokus på familjerelationer och det här är verkligen en serie där budskapet om att familjen är det viktigaste som finns går fram tydligt. Tyckte i synnerhet om relationen Jane har med sin mamma. De är som bästa vänner samtidigt som de är självständiga och också har sina egna liv så som en nära men sund relation ska se ut. Älskade Jane’s pappa som sköter den komiska delen i serien väldigt bra. Hade väldigt svårt att bestämma mig om jag gillade Michael eller Rafael mest eftersom de är väldigt olika och därför ser relationerna med Jane olika ut och ingen är egentligen bättre än den andra. Jag tror att min slutliga röst faller på Rafael men har inget emot om det går åt andra hållet eftersom jag tycker om båda men av olika anledningar. Jane the Virgin’s första säsong är bra med en lättsam handling och fina karaktärer. Jag ser framemot att se fortsättningen.

Kommentera

Boy meets world: säsong 4


Handling
: Fjärde säsongen fortsätter följa Cory & co. i och utanför skolan – i livet med andra ord.
Betyg: 8/10

Till min stora glädje så verkar det som att boy meets world har nytt intro till varje säsong, yyyyas! Jag måste säga att det här är ganska överläget den bästa säsongen hittills och jag hoppas bara på att det fortsätter den vägen fram enda till slutet. Jag fortsätter att gilla Cory och Eric mest av alla karaktärer. Jag är inte lika lite förälskad i Topanga som jag har förstått att nästan alla som gillar serien är. Gillar dock verkligen hennes relation med Cory, lite av en drömrelation i jämställdhets-frågan. Inga direkta könsroller alls, osv. vilket jag tycker är jättefint att se och så som en relation såklart alltid borde se ut (enligt mig). Trodde inte att det var möjligt att höja Cory & Shawn’s vänskapsrelation men det gick tydligen ganska bra det. En annan vänskaplig relation som verkligen fick lysa under säsongen var såklart Eric & Feeny’s. Börjar gråta lite varje gång Feeny säger att han tycken att Eric har massa potential. Grejen med Eric är att han ofta ska framstås som lat och att han inte kämpar tillräckligt hårt. Jag tycker inte riktigt att det stämmer, det känns mer bara som att han verkligen behöver någon i sin närhet som är positiv till de bra han gör och sedan pushar honom lite lagom till att ibland göra ännu bättre. Varje gång Feeny gjort just detta så gör Eric också mycket bättre ifrån sig.

En liten extra shout out måste jag ge till elfte avsnittet – “An affair to forget“. Alternativt roligaste avsnittet jag någonsin sett. Det var roligt samtidigt som det var så briljant utfört. Har väldigt höga förväntningar inför nästa säsong dels Eric på college men också de andras sista år i high school. Just den här serien tror jag kan funka bra i College-miljö utan att bli sämre. Alternativt till och med höjas en aning. Hoppas jag inte går och hoppas på för mycket nu men det blir nog bra.

Kommentera